Signalflaggor

Behovet att kunna kommunicera mellan fartyg har väl funnits lika länge som fartyg i sig. Den första internationella koden utarbetades 1855 av en kommitté som inrättats av British Board of Trade. Den innehöll 70 000 signaler med arton flaggor.

Idag är signalflaggor en del av Internationell signalbok (eng: International Code of Signals) och hanteras av International Maritime Organization, IMO (läs mer om IMO under Regelverk nedan). Senaste versionen publicerades 2005 men det var 1965 som IMO:s omarbetade version med större fokus på navigeringssäkerhet antogs - i Sverige med denna kungörelse från 1968.

I "Pub. 102 Interational code of Signals - United States edition" som finns att ladda ner från National Geospatial-Intelligence Agency kan du få en känsla för innehållet och det kodsystem som finns. Under Preface, sid 4, kan du även ta del av den spännande historiken bakom signalsystemet, bland annat om British Board Trades första internationella kod ovan.

Sjöfartsverket publikation "Internationell signalbok antagen 1965" (bild) finns att låna på Stockholms stadsbibliotek. I den kan man gällande mått och färger på signalflaggorna läsa:

"Not. Beträffande signalflaggornas mått har Sjöfartsverket tidigare rekomenderat följande relationstal med utgångspunkt från bokstavsflaggornas höjd = 1,0.

Flaggor: H 1,0  L 1,2 / Vimplar: H 0,8  h 0,25  L 2,6 / Likhetsstandertar: H 1,2  L 1,6

Anm.

1. Inskärningens djup i kluven flagga (signalflagga A): 1/3 av L
2. Sladdens längd = 1/2 av flaggans höjd
3. Fastställda normer för signalflaggornas och de däri ingående färgfältens storlek liksom färgnormer saknas."

Se nedan vilken bokstav respektive signalflagga står för och deras enställiga betydelse, det vill säga de mest viktiga, brådskande och vanligt förekommande betydelserna. Notera att flagga R saknar betydelse. Genom att kombinera två eller tre flaggor kan du signalera för andra koder, till exempel NC - "Jag är i nöd!"

När du känner att du kan det här så testa dig själv här.

Mer info om Blue Peter på Etymonline.com.

När du känner att du kan det här så testa dig själv här.

Signalfigurer

Signalfigurer, även kallade Dagersignaler då de skall tillämpas under dager, används för att markera en pågående verksamhet, exempelvis att man ligger till ankars eller gått på grund.

Bestämmelserna kring signalfigurer regleras i de internationella sjövägsreglerna ("IS"), se COLREG under Regelverk nedan.

Fartyg under 12 meter i svenskt inre vatten behöver inte använda dagersignaler (TSFS 2009:44 bilaga 2 avsnitt 7.7)

Uppe till höger om dagersignalen anges även motsvarande fartygsljus i mörker (utöver eventuella ordinarie gångljus).

Sjövägsreglernas Annex 1, punkt 6, reglerar signalfigurernas färg och storlek:

6 – Signalfigurer

1. Signalfigurer ska vara svarta och ha följande storlek:
   1) Ett klot ska ha en diameter av minst 0,6 meter.
   2) En kon ska ha en basdiameter av minst 0,6 meter. Höjden ska vara lika stor som basdiametern.
   3) En cylinder ska ha en diameter av minst 0,6 meter. Höjden ska vara två gånger diametern.
   4) En romb ska utgöras av två koner enligt 2 med baserna vända mot varandra.

2. Det lodräta avståndet mellan signalfigurer ska vara minst 1,5 meter.

3. På fartyg med en längd under 20 meter får man använda mindre signalfigurer som står i proportion till fartygets storlek. Avståndet mellan signalfigurerna får minskas på motsvarande sätt.

Ljudsignaler

Ljudsignaler regleras i de internationella sjövägsreglerna ("IS"), regel 34 och 35. Se COLREG under Regelverk nedan.

En kort signal (fyrkant) varar ca 1 sekund.

En lång signal (rektangel) varar 4-6 sekunder.

Fartyg med en längd av

• 12 meter eller mer skall ha en vissla.
• 20 meter eller mer skall ha en vissla och fartygsklocka.
• 100 meter eller mer skall ha en vissla, en fartygsklocka och en gonggong.

Ljudsignaler för fartyg i sikte av varandra

I TSFS 2009:44 Bilaga 2, avsnitt 7.3-5 anges att det senast anlända fartyget i en trång farled skall vänta till dess att det andra har hunnit passera samt att signalering ej behövs i trångt farvatten om den från trafiksäkerhetssynpunkt framstår som uppenbart onödig.

Ljudsignaler vid nedsatt sikt

Morse

Även om morse kanske inte används så mycket i praktiken i dagens sjöfart så kommer du ändå komma i kontakt med morsekod - exemplevis raconfyrar som ger ett morsetecken på radarn. Det finns många bra hemsidor för att träna på morse, två favoriter är https://lcwo.net och https://morse.withgoogle.com/learn/ där den förstnämnda kräver att man registrerar ett gratiskonto. Rekomendationen är att man lär sig "lyssna" på morseljud snarare än att lära sig tecken och minnesregler om man skall hålla på med det "på riktigt" men för syftet att skilja det ett tecken från ett annat får väl minnesregler anses vara okej.

Nedan finner du även en lista över minnesregler på svenska (använd för rekryter i den svenska örlogsflottan [1967]) och engelska. Klicka på Morsekoden för en ljuduppspelning av signalen.

När du känner att du kan det här så testa dig själv här.

Nautiska instrument

Här nedan följer exempel på nautiska instrument som används för att ange kurs, fart och djup.

Kompasser - kursgivande instrument

Magnet- och gyrokompasserna är de vanligast förekommande inom sjöfarten.

Magnetkompass - Förhållandevis tillförlitlig i sin enkelhet och obligatoriskt för så gott som alla fartyg. En eventuell reservkompass bör förvaras upp och ner för att inte slita på nålen som stenen vilar på, bort från kraftig magnetism och i en låda som skyddar från stötar.

+ Enkel

+ Ej beroende av el.

- Söker magnetisk nord, inte geografisk nord. Ta hänsyn till missvisning!

- Störs av magetism och metaller ombord. Ta hänsyn till deviationstabell!

Fluxgatekompass - Även kallat elektronisk kompass. När man leder elektricitet genom en kabel skapas ett magnetfält och omvänt kan man även mäta elektricitet ur magnetism. En fluxgatekompass har två spolar, en långskepps och en tvärskepps, och genom att mäta strömmen som bildas i respektive spole kan man räkna ut hur magnetfältet är riktat och på så sätt få nordriktningen. En fluxgatekompass har samma fel och brister som en magnetkompass.

+ Deviationskurvan kan lagras från mätningar under rundsvängningar med fartyget och alla värden kan då automatiskat korrigeras innan kursen visas för användaren.

- Söker magnetisk nord, inte geografisk nord. Ta hänsyn till missvisning!

Gyrokompass - Ett fritt roterande gyro behåller sin riktning i rymden när jorden roterar och med någon form av tyngd skapas, med hjälp av tyngdkraften, en precesserande kraft som riktar in gyroskopet i meridianens riktning. Gyrot består bland annat av ett snabbt roterande hjul, uppföljningssystem som skickar vidare signaler till andra system samt kompenseringssystem för felkällor såsom "fartfelet" som ökar ju mer nord-sydlig riktning (tvärs jordrotationen) och ju högre fart man håller. 

+ Ej känslig för magnetiska störningar.

+ Söker geografisk nord, inte magnetisk.

- Kan ta upp till 5-6 timmar innan gyrot svängt in sig och är klart att använda.

- Känslig för accelerationspåkänningar såsom kraftiga girar.

- På höga latituder försvagas kompassens nordsökande förmåga.

Satellitkompass - En vanlig GPS-mottagare visar position men kan vid förflyttning även räkna ut kurs och fart över grund. Genom att kombinera flera antenner kan man också få fram stävriktning, även när man ligger stilla.

+ Samma noggrannhet som en gyrokompass utan dess fel och brister.

+ Cirka hälften så dyr som en gyrokompass.

- Noggrannhet beror på antennens placering.

- Skyms eller reflekteras sattelitsignalerna visar kompassen fel.

Loggar - fartgivande instrument

Loggen mäter fart och/eller distans. Farten kan mätas relativt vattnet (Fart genom vattnet, FGV) eller relativt sjöbotten (Fart över grund, FÖG). Det finns mekaniska, akustiska och elektromagnetiska loggar. Skäddloggen, ursprunget som gett namn till måttenheten knop, där man drar en trekantig skädda i lina med knopar efter fartyget hyllar vi för dess historiska insats men exkluderar här då den knappast används idag.

Mekaniska loggar är enkla i sin konstruktion och jämförelsevis billiga. De mäter hur snabbt vattnet strömmar förbi skrovet. Dock måste man ha i åtanke att fartyg som gör fart genom vattnet släpar med sig en del vatten till följd av friktion mot skrovet, det så kallade "viskösa gränsskiktet" samt att undervattenkroppens form får vattnet att strömma förbi skrovet i olika hastigheter vilka båda kan påverka mätningarna.

Dutchmans logg - Även kallad "spottloggen" där man kastar ner till exempel en liten pappersbit i vattnet från fören (eller spottar) och sedan mäter tiden det tar för detta att nå aktern. Antalet knop får man genom att räkna ut: 2 * båtens längd / tiden. 1 knop är nämligen 1852 m / 3600 sekunder (1 h) = cirka 0,5 m/s. En båt på 6 meter där det tar 3 sekunder för föremålet att passera ger alltså (2*6) / 3 = 4 knop.

Mäter: Fart genom vattnet (eller Fart över grund om jämförelse mot land).

+ Alltid tillgänglig som reserv.

- Oprecis.

Impeller- och propellerlogg - Vanligaste varianten på mindre fartyg idag. Består av ett litet paddelhjul eller propeller som sensor och kopplas till mätaren elektroniskt eller med wire. Kallas även sumlogg.

Mäter: Fart genom vattnet.

+ Billig.

- Känsliga för påväxt.

- Mäter i det viskösa gränsskitet.

Trycklogg - Mäter det förbipasserande vattnets tryck genom ett rör som stycker ut genom fartygets botten. Används kanske främst på mindre, snabbgående båtar.

Mäter: Fart genom vattnet.

+ Billig.

- Fungerar dåligt i låga hastigheter.

- Mäter i det viskösa gränsskitet.

Akustiska loggar sänder ut en ljudsignal som studsar mot havsbottnen (FÖG) eller mot ett vattenskikt (FGV). Då de mäter utanför det viskösa gränsskiktet får man i allmänhet en bättre mätnoggrannhet än mekaniska loggar. Sensor skall placeras fritt från buller och luftbubblor, lämpligen i den förliga tredjedelen av fartyget.

Dopplerlogg - Utnyttjar dopplereffekten. När fartyget rör sig kommer frekvensen i signalen som skickats ut förändras till följd av den relativa rörelsen och genom att mäta förvrängningen kan man räkna ut farten. Man kan göra mätning mot botten och då få fart över grund eller mot vattenskikt och få fart genom vatten.

Mäter: Fart genom vattnet och Fart över grund.

+ Noggrannhet på cirka 0,2-1 knop i mätning mot botten.

+ Om tvåaxlig kan både fart långskepps och tvärskepps mätas.

- Fartygets rörelser kan påverka noggrannheten.

- Dyr.

Korrelationslogg - Sänder ut ljudpulser från två sensorer med känt avstånd till varandra. Genom att skapa en en respektive bottenprofil av de återkommande signalerna och jämföra de två profilernas förskutning till varandra beräknas farten.

Mäter: Fart genom vattnet och Fart över grund.

+ Okänslig för fartygets rörelser, olika salthalt och skiftande vattentemperaturer.

+ Kan även mäta farten tvärskepps vid sensorn.

+ Kan även redovisa djup på ekolod.

- Dyr.

Elektromagnetisk loggar bygger på samma princip som för fluxgatekompassen där elektricitet induceras (skapas) om en elektrisk ledare, såsom saltvatten, rör sig genom ett magnetfält. Ju snabbare ledaren rör sig genom magnetfältet desto högre blir spänningen.

Elektromagnetisk logg ("EM-logg") - Sensorn skapar ett magnetfält och saltvatten, som är elektriskt ledande, skapar en spänning som ökar ju mer vatten som passerar.

Mäter: Fart genom vattnet.

+ Inga rörliga delar.

- Vattnets salthalt och temperatur påverkar kalibreringen.

- Mäter i det viskösa gränsskitet.

- Dyr (men billigare än akustiska loggar).

Alternativa loggar till ovanstående loggar är att använda en GPS-logg eller en varvtalstabell.

GPS-logg - Visar genomsnittsfarten under en viss tidsperiod, vilket innebär att det kan ta ett tag innan man får tillförlitliga värden efter en kraftig manöver.

Mäter: Fart över grund.

+ Billig.

- Ej momentan utan bygger på historisk data.

Varvtalstabell - Genom att ha en tabell med tidigare uppmätt fart vid olika varvtal kan man på ett enkelt sätt få en indikation om var man bör ligga vid till exempel fartbegränsat farvatten.

Mäter: N/A (ger en indikation)

+ Enkel.

- Oprecis.

- Påverkas av lastförhållande, väder, vind och sjö m.m.

Lod - djupmätande instrument

Ett lod används vanligen när man skall ankra för att bestämma mängden ankarkätting som behövs men det kan också vara användbart för att tillsammans med logg och kompass hjälpa till att positionsbestämma fartyget, bland annat genom att följa djupkurvor. Har man gått på grund kan det vara bra att loda runt fartyget innan man försöker dra loss det.

Handlod - Har en blytyngd i ena änden av en uppmärkt lina. Än idag är viss djupinformation i sjökort från mätningar med handlod. Tyngden kan ha en liten urholkning som fylls med talg för att även ta bottenprov.

+ Bra som reserv eller lokal djupmätning.

- Mäter väldigt lokalt.

Ekolod - Skickar den ut en ljudsignal som studsar mot botten och genom att mäta tiden kan man räkna ut hur djupt det är. Ljudets hastighet i vatten är cirka 1500 m/s. Sensorn skall placeras så fritt från luftbubblor som möjligt.

+ Bra komplement för positionsbestämning (ex verifera djupkurva).

+ Visar trend, min och max samt kan larma för överskridet önskat djup.

- Vattnets salthalt, temperatur och djup påverkar signalens hastighet.

- Lyckas inte alltid skilja botten från växtlighet eller skiktningar i vattnet.

VHF-anrop

Här nedan följer exempel på hur nöd-, il- och varningstrafik kan låta över VHF. Notera att både behörighet och tillstånd behövs för att använda VHF. Företrädesvis skickas digitala meddelanden över DSC inledningsvis medan exemplen nedan avser den (efterföljande) muntliga kommunikationen. Se även exempel i IMO Standard Marine Communication Phrases (Resolution A.918[22]), Appendix to A1, sida 57 (58 i pdf-fil). Notera att positioner och tid skall uttalas siffra för siffra, alltså "five, nine(r) degress ..." och "One, eight, three, zero hours UTC" enligt IMO-regelverket.

I alla exemplen nedan befinner vi oss ombord på fartyget Stenvik med anropssignal SCDC ("Sierra Charlie Delta Charlie").

Nödtrafik - Distress (MAYDAY)

Nödtrafik skickar man när det finns risk för livsfara eller omedelbar fara för fartyget och därmed de ombodvarande, exempelvis att det brinner, fartyget sjunker eller att någon fallit överbord. På ett fartyg får nödlarm eller nödanrop ges endast med tillstånd av fartygets befälhavare eller av en person som har ansvaret för fartyget. Notera att nödanrop inte adresseras till enskild station.

Nödanrop på kanal 16 från vårt fartyg Stenvik:

MAYDAY, MAYDAY, MAYDAY

This is Stenvik, Stenvik, Stenvik (sv: Här är ...)

Callsign: Sierra Charlie Delta Charlie (Sv: Anropssignal …)

MMSI 265123456 (Om förvarning/annonsering med DSC)

Vänta en liten stund och fortsätt med själva nödmeddelandet:

MAYDAY

This is Stenvik, Sierra Charlie Delta Charlie

MMSI 265123456 (Om förvarning/annonsering med DSC)

In position 59 degrees xx minutes North, 018 degrees yy minutes East (alt. bäring & avst. från plats)

We are sinking

We need immediate assistance

We are 15 persons on board

Invänta svar från sjöräddningscentral eller annat fartyg i närheten. Vid uteblivet svar, upprepa processen. 

Kvittering

I första hand skall JRCC/kustradiostation kvittera att nödmeddelande mottagits och det sker företrädesvis med DSC. Vid röstkommunikation sker det i form av:

MAYDAY

Stenvik, Sierra Charlie Delta Charlie

This is Sweden Rescue

RECEIVED MAYDAY

Återständ nödmeddelande för annan i nöd

Om vi hör någon annan i nöd där JRCC/kustradiostation inte kvitterat ärendet inom fem minuter, eller ser någon i sjönöd som inte själv kan larma skall vi återsända meddelandet:

MAYDAY RELAY, MAYDAY RELAY, MAYDAY RELAY

Sweden Rescue, Sweden Rescue, Sweden Rescue

This is Stenvik, Stenvik, Stenvik

Callsign: Sierra Charlie Delta Charlie

MMSI 265123456 (Om förvarning/annonsering med DSC)

Upprepa nu det ursprungliga nödmeddelandet så exakt som möjligt.

Påkallande av tystnad samt avslut

Den som samordnar nödtrafiken/räddningsarbetet kan vid störande trafik påkalla tystnad genom ett "SEELONCE MAYDAY"-utrop. När nödtrafiken är avslutad sker ett utrop som avslutas med "SEELONCE FINI".

Återkallande av nödtrafik

Om nödläge ej längre är aktuellt eller om nödanrop felaktigt sänts skall det återkallas:

All stations, all stations, all stations

This is Stenvik, Stenvik, Stenvik,

Callsign: Sierra Charlie Delta Charlie

MMSI 265123456 (Om förvarning/annonsering med DSC)

Cancel my distress alert of ... [ange när nödanropet skedde i UTC]

Lyssna på verkliga nödtrafikmeddelanden

Mayday Cinderella II 

Mayday Finnbirch förlisning (Youtube)

Iltrafik - Urgency (PAN-PAN)

Iltrafik skickas när det gäller människors liv eller fartygets säkerhet utan att det råder direkt livsfara. Det kan vara behov av läkarsamtal eller sjuktransport för person som hastigt insjuknat eller skadat sig, att fartyget är manöverodugligt med risk att fara uppstår osv.

Ilmeddelande på kanal 16 från vårt fartyg Stenvik:

PAN-PAN, PAN-PAN, PAN-PAN

All stations, all stations, all stations

This is Stenvik, Stenvik, Stenvik (sv: Här är ...)

Callsign: Sierra Charlie Delta Charlie (Sv: Anropssignal …)

MMSI 265123456 (Om förvarning/annonsering med DSC)

Our engine is broken and we are drifting towards fairway ...

Eller

PAN-PAN, PAN-PAN, PAN-PAN

Sweden rescue, Sweden rescue, Sweden rescue

Här är Stenvik, Stenvik, Stenvik

Anropssignal: Sierra Charlie Delta Charlie

MMSI 265123456 (Om förvarning/annonsering med DSC)

Vi har observerat röda raketer utanför Vinga men har ingen ytterligare information om händelsen ...

Återkallande av iltrafik

När hjälp inte lägre behövs skall ilmeddelande återkallas:

All stations, all stations, all stations

This is Stenvik, Stenvik, Stenvik (sv: Här är ...)

Callsign: Sierra Charlie Delta Charlie

MMSI 265123456 (Om förvarning/annonsering med DSC)

Cancel my urgency message of ... [ange när ilanropet skedde i UTC]

Varningstrafik - Safety (Securite)

Det är främst kustradiostationer som skickar ut varningstrafik och inte ovanligt att det handlar om navigationsvarningar från Stockholmradio. Förvarning om varningstrafik sker på kanal 16 varefter själva varningsmeddelandet läses upp på den trafikkanal som anges i förvarningen. Om det istället är vi som vill varna om något så kan det låta som följer:

SECURITE, SECURITE, SECURITE

All stations, all stations, all stations

This is Stenvik, Stenvik, Stenvik (sv: Här är ...)

Callsign: Sierra Charlie Delta Charlie

We have observed a floating container near fairway in position 59 degrees xx minutes North, 018 degrees yy minutes East. Keep a lookout if nearby! Date and time ...

Har du mer information du, eller andra, vill kommunicera kring varningen så annonsera till vilken annan kanal diskussionen fortsätter i så att kanal 16 inte upptas mer än nödvändigt.

Exempel från Stockholms hamnområde

Så, hur ser det då ut i praktiken? De större rederierna har egna UKV-radiosystem och kan således föra sina rederiinterna kommunikationer separat men i dialog över rederier ropar man på VHF.

Nedan är de vanligast förekommande radiokanalerna, någorlunda listade i användningsfrekvens, för yrkestrafiken i Stockholms hamnområde, samt några exempelfraser/användningar:

• Kanal 16 - Internationell nöd-, säkerhets- och anropsfrekvens. Här kallar du på andra fartyg och har du ett mycket kort meddelande kan du ta det på en gång, exempel:
  • - "Delfin 8, Dancing Queen på kanal 16."
    - "Här svarar Delfin 8."
    - "Skall vi ta 15?"
    - "Etta femma." (Båda byter kanal till 15.)
  • - "Delfin 8, Dancing Queen - du kan gå före mig."
  • - "Allmänt meddelande, här kallar Stockholm Radio för väderprognosen i ..."
• Kanal 15 - Efter anrop på kanal 16 går yrkestrafiken i Stockholms hamnområde nästan alltid över hit.
  • - "Delfin 8 här."
    - "Ja hej, kan vi mötas grönt/grönt, jag skall in här framme till vänster ..."
    - "Grönt/grönt blir bra, åter 16."
    - "Tack, åter 16." (Båda återgår till kanal 16.)
• Kanal 6 och 8 - Intershipkanaler. Framförallt större fartyg går hit istället för kanal 15 efter anrop på kanal 16.
• Kanal 73 - VTS Stockholm, här kan man till exempel höra in- och utgående kryssningsfartyg, särskilt bra att bevaka om man vet att ett kryssningsfartyg är på väg in eller ut från området du verkar i.
• Kanal 74 - Arbetskanal för Sweden Rescue efter att de kallat efter sjöräddningsenheter på kanal 16.
• Kanal 12 - Hammarbyslussen, Danviksbron m.fl. anropas när man vill slussa eller undrar över broöppning.
• Kanal 14 - Var tidigare en mycket använd kanal av hamntrafiken istället för att belasta kanal 16. Användes då närmast som primär kanal och så dubbelbevakade man istället kanal 16 (dual watch). Efter att ett av de större rederierna verksamt i området fick eget UKV-radiosystem har det här fallit bort över tid men kanalen kan användas för längre operationer, till exempel om man är behjälplig vid ett haveri. Eftersom hamntrafiken upptar mycket trafik på kanal 16 lever drömmen om kanal 14:s återuppståndelse dock kvar hos flera.
• Kanal 26 - Ropar du på Stockholm Radio på kanal 16 kommer de be dig gå till trafikkanal istället. För Stockholm/Nacka gäller då kanal 26 (och 23). 

Sjöområden och behörighet

Relaterat till radiokommunikation så kan det vara bra att känna till att man inom GMDSS pratar om fyra olika sjöområden där VHF främst är aktuellt i sjöområde A1. För övriga sjöområden krävs MF-radio eller satellitkommunikation:

• Sjöområde A1 - område inom radiotelefonitäckning av åtminstone en VHF-kuststation där kontinuerlig DSC-anropstjänst är tillgänglig.
• Sjöområde A2 - område utanför sjöområde A1 inom radiotelefonitäckning av åtminstone en MF-kuststation där kontinuerlig DSC-anropstjänst är tillgänglig.
• Sjöområde A3 - område utanför sjöområde A1 och A2 inom täckning av en geostationär Inmarsat-satellit där kontinuerlig anropstjänst är tillgänglig.

• Sjöområde A4 - område utanför sjöområde A1, A2 och A3.

Inom sjöområde A1 ska radiooperatören inneha lägst specialbehörighet som begränsat behörig radiooperatör i GMDSS (ROC).

Inom sjöområdena A2, A3 och A4 ska radiooperatören inneha lägst specialbehörighet som allmänt behörig radiooperatör i GMDSS (GOC). Detta gäller dock inte fartyg inom fartområde E och D som uppfyller utrustningskraven i bilaga 1 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg. I sådana fall behöver radiooperatören endast uppvisa ett av Post- och telestyrelsen utfärdat Short Range Certificate (SRC). (Källa. [5, 9 §§])

Språket ombord

Hur går snacket ombord på ett fartyg, speciellt kring en skärgårdsbåt? Här nedan listas några vanligt förekommande ord och fraser jag själv kommit i kontakt med under mina studier till skärgårdskapten och senare. Det här är inte en komplett lista över alla tänkbara sjötermer.

De mest grundläggande eller självförklarande sjötermerna är exkluderade - även om några ord i listan säkert anses som grundläggande av vissa. Tanken är att försöka fånga det där som är upplevs lite ovant eller kan blandas ihop med annat när man är ny i branchen. Har du några ord som du tycker förtjänar en plats på listan så skicka gärna ett tips.

Uppvärmning: Fartyg, skepp, båt?

Fartyg - Farkost som används till eller kan användas till transport på vatten. Fartyg inbegriper farkost som inte är deplacerande, WIG-farkost och sjöflygplan. (COLREG, regel 3)

Skepp - Fartyg, vars skrov har en största längd som överstiger 24 meter. (Sjölagen 1 kap. 2 §)

Båt - Fartyg kortare än 24 m i längd. (Sjölagen 1 kap. 2 §)

Ord - Betydelse

ARPA - Automatic Radar Plotting Aid. Ett tillägg till radarn som plottar andra rörliga objekt i så att kollision kan undvikas. Utvecklingen av ARPA inleddes 1956 efter kollisionen mellan S/S Andrea Doris och M/S Stockholm. Krav på alla fartyg med bruttodräktighet om 10 000 eller mer. (SOLAS V 19.2.8 / TSFS 2011:2 3 kap. 12 §). Jmf. ATA och EPA.

ATA - Automatic Tracking Aid, Automatiskt målföljningssystem. Krav på Alla fartyg med bruttodräktighet om 500 eller mer. (SOLAS V 19.2.5 /TSFS 2011:2 3 kap. 9 §). Jmf. ARPA och EPA.

Back - Upp­byggd förlig(!) del av far­tyg.

Backslag - An­ordning som kan kasta om rotations­riktningen hos en drivande axel i förhållande till motor­axeln.

Bordläggning - Yttre beklädnad av skrov på far­tyg, dvs. själva skalet; av trä, stål, plast etc. Jmf. Fribord.

Bowsing line - Lina på räddningsflotte som säkras i fartyget under en evakuering. Jmf. Painter line.

Brutto(dräktighet) - Ett jämförelsetal baserat på ett fartygs totala inneslutna volym. Ersatte 1982 tidigare enheten registerton (rt). Jmf. Netto.

Brygga - På­byggnad över ett far­tygs översta däck som far­tyget navigeras och styrs från.

Bunker - Driv­medels­förråd på far­tyg.

Bäring - Vinkel räknad med­sols från nord­riktningen(!) till den riktning man vill an­ge. Bäring är EJ kursberoende. Exempel: En fyr som finns rakt österut från ett fartyg ligger på bäring 90 grader från fartyget, fartyget ligger på bäring 270 grader från fyren. Fartyget kan ha en kurs på 180 grader.

Cross track error - Ett mått i sjökortssystemet på hur långt i sidled man kommit från den planerade kurslinjen (förkortas ofta XTE).

Deplacement - Vikten i ton eller volymen i kbm av den vattenmängd som trängs undan av ett far­tygs undervattenskropp; är lika med far­tygets vikt inklusive last, driv­medel etc. Olika salthalter i vattnet gör att volymen som undanträngs kan skilja sig på olika ställen.

Deplacerande fartyg - icke-planande fartyg.

Dikt - Tätt (intill), så mycket som möjligt åt sidan (babord, styrbord).

DP - Designated Person, ansvarar för rederiets sjösäkerhetsarbete.

Dragga - Ankaret släpar efter på bottnen.

Dräktighet - Fartygets inneslutna volym. Ligger till grund för olika regelverk och avgifter. Se även Brutto och Netto. Mätning regleras av den internationella skeppsmätningskonventionen från IMO 1969 och som trädde i kraft 1982.

Dykdalb (även diktalb) - Grupp av neddrivna pålar för förtöjning.

Dyvika - Tapp för till­slutning av av­tappnings­hål i båt­botten. Vanligen av trä.

Däckis - Slang för däckspersonal.

Dödvikt - Skillnaden mellan olastat och fullastat deplacement. I den senare ingår last, bunker, färskvatten, förråd, passagerare, besättning med tillhörigheter.

ECDIS - "Electronic chart display and information system" är en IMO-antagen standard för elektroniska sjökort som får ersätta pappersjökort. Det är ett bl.a. ett krav på nybyggda passagerarfartyg med bruttodräktighet över 500. Läs mer på IMO här. I ECDIS skall hårdvara, mjukvara och installation vara certifierade och använda officiella rättade e-kort! (Enbart e-kort utgivna av, eller med auktorisation av, regering, statligt hydrografiskt institut eller annan relevant statlig institution får kallas officiella.) Det finns cirka 30 stycken ECDIS, några exempel är Adveto, Transas, Kongsberg och Furuno. Andra ej certifierade navigeringssystem kallas ECS, Electronic Chart System.

ECS - Electronic Chart System, elektroniskt sjökortssystem. Kan i sin enklaste form bestå av en satellitmottagare och e-kort, eller ha samma funktioner som ett ECDIS utan att vara certifierat. 

EKAN - Transportstyrelsens system, förkortning av 'Egenkontroll av fartyg i nationell sjöfart', och användas av fartygsägare/operatörer för att rapportera egenkontroll av sitt fartyg varje år mellan den 1 januari till den 31 maj. Efteråt skrivs ett intyg om fartygs sjövärdighet ut som skall undertecknas och medföras ombord i fartyget.

EPA - Electronic Plotting Aid, Elektronisk plottningsutrustning. Krav på passagerarfartyg, oavsett storlek, och alla andra fartyg med bruttodräktighet om 300 eller mer. Detta krav gäller inte för passagerarfartyg med bruttodräktighet under 300 som enbart går på inrikes resa i fartområde D och E. (SOLAS V 19.2.3 / TSFS 2011:2 3 kap. 8 §). Jmf. ATA och ARPA.

EBL - "Electronic Bearing Line", en bäringslinje du ställer in på radarn. Se även VRM.

Farligheter - Grund eller liknande som kan skada fartyget om det framförs på den positionen. Se GKSF.

Fartområde - En geografisk indelning av farvatten, dvs. har inget med hastighet att göra.

I avseendet behörighet och bemanning finns följande fartområden (Källa 1/ Källa 2):

• Oceanfart - all annan fart än inre fart, närfart och Europafart.
  
• Europafart - fart från en punkt 68°N 14°O – Shetlands nordpynt, därifrån västerut till 11°V, längs denna longitud över Irlands västkust till 30°N, därifrån österut längs denna latitud.
• Närfart - fart till och från orter vid Östersjön eller farvatten som har förbindelse med Östersjön, dock inte bortom linjen Hanstholm–Lindesnäs, samt fart genom Kiel-kanalen till Cuxhafen.
• Inre fart - fart i trafik inom Sverige och utanför kusterna, dock högst en nautisk mil från en hamn eller annan plats där fartyget kan finna skydd, samt fart i Kalmarsund och nationell fart i Öresund; som inre fart anses också fart i fartområde D, såsom detta definieras i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438).
  

I avseendet fartygets konstruktion och utrustning finns följande fartområden:

• Fartområde A-E, läs mer nedan under Regelverk, Fartygssäkerhetsförordning (2003:438). Se karta.

I avseendet läkarintyg finns följande fartområden:

• Obegränsad fart - innebär oceanfart runt hela jorden, helt utan restriktioner.

• Begränsad fart - innebär Europafart norr om Brest.

• Inre fart/fiskare - innebär fart i trafik inom Sverige och utanför kusterna, dock högst en nautisk mil (1852 meter) från en hamn eller annan plats där fartyget kan finna skydd / fart i Kalmar sund och nationell fart i Öresund / fart i fartområde D.

FGV, Fart genom vatten - Farten i förhållande till det förbiströmmande vattnet. Jmf. FÖG.

Flunk - Slang för cafépersonalen ombord.

Fribord - Det lod­räta av­ståndet mellan vatten­linjen och relingen på far­tyg. Jmf. Bordläggning.

Friholtar (även frihultar) - Bogstockar till skydd mot stötar.

Frälsarkrans - Ring­formig liv­boj.

FÖG, Fart över grund - Farten i relation till havsbotten. Jmf. FGV.

Förhala - Flytta fartyg kortare sträcka.

Girpunkt - Plats där en gir skall påbörjas. Se GKSF.

GKSF - Girpunkt, Kurs, Styrmärke, Farligheter. Navigeringsteknik i högfart utvecklad av marinen.

GMDSS - Förkortning av Global Maritime Distress and Safety System vilket är ett internationellt system som bestående av land- och rymdbaserad radioteknik samt radioutrustning på fartyg.

Gångbord - Främre däck på far­tyg.

Gös - Liten flagga som hissas i fören på far­tyg.

Halkip - Öppning eller ett beslag i eller på relingen.

Hjälpkärra - Elverk av dieselmotor och generator som ger båten ström. Förkortas ofta HJM. Exempel på tillverkare är CAT, Perkins, Solé, Onan, Iveco, Kohler och Valmet.

HDOP - Horisontal Dilution Of Precision. Ett mått på hur bra satelliternas ortlinjer skär varandra. Satelliter väl fördelade över himlavalvet ger låga DOP-tal (1-3) vilket gynnar positionsnoggrannheten. HDOP bör vara under 4.

Hjärtstock - Axeln som roderbladet är monterat på.

ISM - International Safety Management. Regelverk för Sjösäkerhetsarbete. Jmf. SMS.

Kabyss/byssa - Skeppskök.

Kardel - En­dera av de strängar som en tross eller ett tåg tvinnas av.

Klys - Mindre, metall­klädd öppning som ankar­kätting eller dylikt förs genom.

Kofferdam - Ut­rymme för att förhindra eventuella läckage att förorena andra utrymmen - till exempel kring påfyllnadsröret för diesel.

Kurs - Den vinkel gentemot nord som fartyget skall hållas på. Se GKSF.

Kvajla (även kvejla) - Samla ihop ett tågvirke i loopar.

Kölsvin - Längs­gående in­vändig förstärkning av köl.

Lejdare - Brant trappa på far­tyg. Även rep­stege som hängs över fartygs­sida.

Levang - Lång­skaftad skur­borste.

Logg - Fartmätare. Ex. Fart genom vatten/FGV-loggar: Spottlogg (knop = 2 * båtens längd / T), Skäddlogg, Trycklogg, Impellerlogg, Elektromagnetisk logg och Varvräknare. Ex. Fart över grund/FÖG-loggar: Akustisk korrelationslogg, Dopplerlogg och GPS-logg.

Maskinkapp - plåtbyggnad på motorfartyg som omger den stora öppningen i däcket över maskinrummet.

Matroshjärna (även styrmanshjärna) - Slang för handräknaren av antalet passagerare.

Monkey Island - Ett däck som ligger direkt ovanför fartygets brygga.

Moring - Kraftig metall­ring för förtöjning av far­tyg fästad i kaj el. berg (el. boj).

Mönstringsstation - Plats på fartyget där man samlar resenärer vid nödsituationer.

Netto(dräktighet) - Ett jämförelsetal baserat bland annat på dess nyttiga volym, fastställt enligt reglerna i bilaga 1 till 1969 års internationella skeppsmätningskonvention. För fartyg vars längd understiger 24 meter skall dock nettodräktigheten utgöra 30 procent av bruttodräktigheten. Ersatte 1982 tidigare enheten registerton (rt). Jmf. Brutto.

ORL-flotte - Open Reversible Liferaft. Räddningsflotte som är likadan åt båda hållen så det inte spelar någon roll åt vilket håll den hamnar i vattnet. Se filmklipp på utlösning av räddningsflotte.

Painter line - En minst 15 m lång lina som med ett ryck utlöser räddningsflotte. Jmf. Bowsing line. Se filmklipp på utlösning av räddningsflotte.

Plimsollmärke - Märke på fartygs­sida som an­ger hur djupt far­tyget får lastas.

Pollare - Pålliknande an­ordning på kaj eller däck för förtöjning.

Preja -An­moda far­tyg att stanna.

Purra - Väcka (t.ex. inför skiftbyten).

Racon(fyr) - Radio beacon, en transponder installerad på en del fyrar och ger ett morse-eko på radarn ut från objektet. Morse-ekot börjar alltid med en lång signal så att det tydligt särksiljer sig från fyrens eko.

Rorgängare - Sjö­man som har i upp­gift att styra far­tyg.

SAM - Systematiskt Arbetsmiljöarbete.

S-band - Radarfrekvensområde runt 3 GHz vilket ger en våglängd på ca 10 cm. Bättre på långa avstånd. Kräver större antenn. Jmf X-band.

Signifikant våghöjd - Medelhöjden för den tredjedel av alla vågor under en 30 minuters period som var högst.

Skalka - Till­sluta lucka på far­tyg (med skalkningar).

Skeppsdagbok - Viktiga händelser som berör fartyget noteras i dagboken. Skall hållas tillgängliga för redare, lastägare, försäkringsgivare eller annan vars rätt kan vara beroende av den införda informationen. Sparas av fartygets redare i tre år.

Skott - skilje­vägg i far­tyg; ​vatten­täta skott.

Skränsa - Låta trossen runt en pollare el. dyl. löpa ut med lätt broms, skall kunna stoppas på kommando.

Slacka - Låta trossen löpa fritt.

Slagvatten - Spillvatten eller in­läckt vatten i ett far­tygs botten.

Slip - bädd där far­tyg kan byggas el. torrsättas.

Sludgepump, -dunk, -slang - System för att suga upp och förvara olja eller oljeblandat vatten från motorer, kölsvin m.m.

SMS - Safety Management System. Själva systemet för att implementera ISM-regelverket.

Spant - balk som löper mellan köl och däck och ger bord­läggningen form och stadga.

Sponson - Stabiliserande påbyggnad/breddning i vattenlinjen.

Splits - Fast sammanflätning av ändar av tåg­virke för förlängning el. åstad­kommande av ögla el. dyl.

Spring - Förtöjning som går in mot mitten av fartyget. Kan vara för-, midskepps- eller akterspring. Se nr 3 och 4 på denna bild. Jmf. Ända.

Spygatt - Hål i fartygs­sida där vatten kan rinna ut från däcket.

Squat - Ett fenomen som ökar fartygets djupgående när det framförs med endast lite vatten under kölen och förhållandevis hög fart. Faktorer som påverkar ett fartygs squat är framförallt farten, minskat förhållande mellan vattendjup och fartygets djupgående, stor blockkoefficient (undervattenskroppens fyllighet) och blockfaktorn (förhållandet mellan fartygets undervattenskropp och kanalens tvärskeppssektion).

Strålrör - Sprutmunstycket på en brandslang.

Styrmärke - Något tydligt i terrängen som fartyget styrs mot, t.ex. fasta sjömärken, udde etc. Se GKSF.

Stäv - Förlängning av köl för- eller akter­ut.

Tagla - Binda om (repända) med garn för att förhindra upptvinning.

Tamp - Ända(!) av rep, lina eller dylikt.

Ters - "Pinne" av trä eller rör av stål som används vid förtöjning av fartyg för att säkra tross med öga i moring.

Trad - Trafik­led till sjöss.

Tross - Tågvirke som är 10 mm eller grövre.

Tågvirke - Grövre rep eller lina.

Törnar - varv av rep runt pollare.

Ufs - "Underrättelser för sjöfarande", rättelser till sjökort och annan information från Sjöfartsverket.

UKV - Ultrakortvåg-radiosändningar. Används som separat radiosystem, vid sidan av VHF, för att kommunicera internt mellan fartygen i ett rederi, och ibland även anslutande bussar.

Vaxholmare - Speciell förtöjning runt pollare med samma tross till både akter och för.

VRM - "Variable Range Marker", en avståndsring du ställer in på radarn. Se även EBL.

X-band - Radarfrekvensområde runt 9 GHz vilket ger en våglängd på ca 3 cm. Kortare våglängd reflekteras mer vilket ger en känsligare bild. Räcker med en mindre antenn och vanligast bland marina radar. Obligatorisk på större fartyg över 300 brutto för att kunna uppfatta Racon- och SART-signaler. Jmf. S-band.

XTE - Se Cross track error.

Ända - Förtöjning som går ut eller tvärs (vinkelrätt) från fartyget. Kan vara för-/akterända eller tvärända. Dvs. nr 1 och 6 samt 2 och 5 på denna bild. Jmf. Spring. 

Kommando - Betydelse

"Roder styrbord dikt" - Roder åt styrbord så mycket det går.

"Fast förspring" - Kommando från befälhavare till däcksman att lägga fast förspringet.

"Förspring fast" - Anmäls av däcksman till befälhavaren när förspring lagts fast.

"Loss förspring" - Kommando från befälhavare till däcksman att lägga loss förspringet.

"Förspring loss" - Anmäls av däcksman till befälhavaren när förspring lossats.

"... passage om styrbord" - Du skall ha objektet på din styrbordssida när du passerar det.

"Sundet femma" - Man delar in ett sund (eller t.ex. en ö) från noll till tio sett från vänster. En femma innebär att man går mitt i sundet.

"Släpp svall/sjön" - Dra ner farten så pass att aktervågen passerar/försvinner.

Sjötermer på engelska

För att komma runt problemet med språkbarriärer till sjöss och undvika missförstånd som kan orsaka olyckor har IMO (läs mer om IMO under Regelverk nedan) tagit fram "Standard Marine Communication Phrases", SMCP, som innehåller en uppsättning nyckelfraser på engelska som har utvecklats för att täcka de viktigaste säkerhetsrelaterade områdena i kommunikation land-till-fartyg (och vice versa), fartyg-till-fartyg och kommunikation ombord.

Det är alltså reglerat att nummer ska sägas med separata siffror (utom för roderangivelser), siffran 3 uttalas "tri", 4 "fower", 9 "niner", att radiokommunikation skall märkas med "Instruction", "Advice", "Warning", "Information", "Question", "Answer", "Request" eller "Intention". Viktig information repeteras med "Repeat" medan du säger "Say again" om du inte uppfattat ett meddelande (alltså inte repeat som ju har ett annat syfte).

'Engelska ord ombord' av Jan Svartvik (ISBN: 9189564081) är en bra svensk-engelsk nautisk ordbok att ha i bokhyllan.

Nedan följer några några vanligt förekommande ord med dess engelska motsvarighet:

Skärgård/sjökort

Brygga - Jetty ("Djetty") för båtbrygga, samt bridge för kommandobrygga.

Bränning - Rock awash

Ens - In transit

Ensfyr - Leading light

Enslinje - Leading line

Farled - Fairway

Fast sjömärke - beacon

Grund - Shoal

Halvö - Peninsula

Hamn - Harbour/Port

Inlopp (i hamn) - Approach

Kaj - Quay ("Kee")

Pir - Pier

Rev - Reef

Sjökort - Chart

Sjömärke - Navigation mark/sea mark

Skärgård - Archipelago ("Arki..." inte "artji...")

Slip - Launching ramp

Småöar - Islets ("Ajlets")

Sund - Sound/Strait

Udde - Cape

Vik/bukt - Creek/Gulf

Vågbrytare - Breakwater

Fartyg

Ankarspel - Windlass

Akter - Stern

Akterdäck - Aft deck

Akterspegel - Transom

Akterut - Astern

Babord - Port(side)

Bogpropeller - Bow thrusters

Bredd - Beam/breadth

Djupgående - draught ("draft")

Drev - Stern drive

Fock - Jib

För - Bow ("Bau")

Fördäck - Fore deck

Förut - Ahead

Förtöja - Moor

Halkip - Farilead

Klys - Hawsehole

Knap - Cleat

Köl - Keel

Landgång - Gangway

Mantåg - Guard rail

Mast - Mast

Pollare - Bollard. Även 'Bitts' för de ombord på fartyget.

Pulpit - Pulpit

Reling - Gunwale ("Gannel")

Roder - Rudder

Rorkult - Tiller

Spygatt - Scapper

Skans/Back (uppbyggnad på fördäcket) - Fo'c'sle/Forcastle ("Föuksl")

Skrov - Hull ("Hall")

Storsegel - Main sail

Styrbord - Starboard

Styrhytt - Wheelhouse

Tvärskepps - Abeam

Vinsch - Winch

Linor och knopar

Akterspring - Aft spring

Akterända - Stern line

Dubbelt halvslag - Clove hitch

Förända - Head line

Förspring - Forward spring

Pålstek - Bowline

Tross - Cable

Tvärända - (Forward/aft) Breast-line

Roller och titlar

Befälhavare - Captain

Överstyrman - Chief officer

Andre styrman - First officer

Matros - Able seaman, även "AB"

Lättmatros - Ordinary seaman

Jungman - Deckboy

Lots - Pilot

Rorgängare - Helmsman

Regelverk

Colreg, sjölagen, TSFS m.m. Hur hänger allt ihop? Här försöker vi reda ut begreppen. Notera att syftet är att försöka ge en överblick över några vanliga regelverk. För andra syften, säkerställ att du alltid använder den senaste versionen och att den fortfarande är giltig!

(Källor för sammanställningen är Sjömanskap av Björn Borg och Gunnel Åkerblom, Sjötrafikföreskrifter m.m. av Hugo Tiberg och Mattias Widlund, studiematerial från Marina Läroverket Sjöutbildning, IMO.org, Riksdagen.se, Transportstyrelsen.se samt Wikipedia. Kontakta mig gärna om du tycker att någon uppgift borde förtydligas, adderas eller rättas.)

IMO - International Maritime Organization

Mellanstatligt FN-organ, med säte i London, och har 176 medlemsländer. Sverige gick med 1959. Finansieras genom att varje land betalar efter sin handelsflottas storlek. Här utarbetas gemensamma konventioner för hela sjöfarten, till exempel:

• SOLAS - "Safety of Lives at Sea". Första versionen av SOLAS kom 1914 som en följd av Titanics förlisning och reglerar sjösäkerhet. De flesta regler gäller passagerarfartyg - eller fartyg med en bruttodräktighet på minst 500 - i internationell fart. Nuvarande version, SOLAS 1974, trädde i kraft 1980.
• COLREG - "Convention on the International Regulations for Preventing Collisions at Sea", de internationella sjövägsreglerna ("IS") reglerar väjningsregler, lanternor, signalfigurer och ljudsignaler. Undertecknades 1972 och trädde i kraft 1977. 
• MARPOL - "International Convention for the Prevention of Pollution from Ships"

  innehåller grundläggande principer och allmänna skyldigheter i syfte att förebygga förorening av den marina miljön från fartyg av operativa eller oavsiktliga orsaker. Konventionen undertecknades 1973 men trädde i kraft först 1983 och kom till som en följd av supertankern Torrey Canyons förlisning utanför Cornwall 1967. Den tidigare konventionen kring oljeförorening, OILPOL 1954, inordnades i MARPOL.

• STCW - "International Convention on Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers (STCW)", fastställer minikrav för utbildning, certifiering och vakthållning. Undertecknades 1978 och trädde i kraft 1984. Två övergripande revideringar gjordes 1995 och 2010. Den senare trädde i kraft 2012 och refereras till som "STCW-Manila".
  

• TONNAGE - "International Convention on Tonnage Measurement of Ships", internationella skeppsmätningskonvention, inehåller gemensamma regler för att mäta fartygs brutto- och nettodräktighet. Undertecknades 1969 och trädde i kraft 1982.

Dessa gemensamma internationella överenskommelser, konventioner, skall sedan ratificeras i varje enskilt land.

Utöver konventioner finns från IMO även rekommendationer i form av koder, resolutioner eller riktlinjer (guidelines). Genom hänvisning till koder i konventioner kan de dock bli obligatoriska. Två exempel på viktiga koder är:

• ISM - "International Safety Management Code, 1993" har syftet att tillhandahålla en internationell standard för säker hantering och drift av fartyg och för att förebygga föroreningar. Antogs 1993 men blev obligatorisk 1998 efter "1994-tilläggen av SOLAS-konventionen".
• ISPS - "International Ship and Port Facility Security Code", en omfattande uppsättning åtgärder för att förbättra säkerheten för fartyg och hamnanläggningar, utvecklade som svar på de upplevda hoten mot fartyg och hamnanläggningar i kölvattnet av terrorattackerna i USA 2001.

Båda koderna ovan är införda i EU-förordning (336/2006) och därmed direkt tillämpliga i EU. Se även TSFS 2009:1 och TSFS 2017:26 nedan för sjösäkerhetsarbete/ISM inom och utom Sveriges sjöterritorium respektive i nationell sjöfart.

Sammanfattningsvis är det här alltså en av världens största organisationer där medlemsländer arbetar för gemensamma internationella överenskommelser, både proaktivt och som resultat av tidigare olyckshändelser.

IMO:s konventioner, koder och andra publikationer hittar du på www.imorules.com.

Sveriges juridiska struktur och sjötrafikbestämmelser

• Grundlagar utfärdas av Riksdagen med mellanliggande val.
• Lagar utfärdas av Riksdagen. Har SFS-nummer och är relativt allmänt hållna.
• Förordningar utfärdas av Regeringen. Förtydligar och preciserar ofta lagarna.
• Föreskrifter utfärdas av Myndighet. Hög detaljnivå. Juridiskt bindande.
• Allmänna råd utfärdas av Myndighet. Råd om hur föreskriften skall tolkas. Ej tvingande. 

Lagar:

Sjölagen (1994:1009) innehåller bland annat:

• • Definition av skepp respektive båt:
    • 1 kap. 2 §: "Fartyg, vars skrov har en största längd som överstiger 24 meter, betecknas skepp. Andra fartyg kallas båt."
  • Krav på sjövärdighet m.m.
    • 1 kap. 9 §: "Ett fartyg skall, när det hålls i drift, vara sjövärdigt, vari också innefattas att det är försett med nödvändiga anordningar till förebyggande av ohälsa och olycksfall, bemannat på betryggande sätt, tillräckligt provianterat och utrustat samt så lastat eller barlastat att säkerheten för fartyg, liv eller gods inte äventyras."
  • Krav på befälhavaren:
    • 6 kap. 1 §: "Befälhavaren skall innan en resa påbörjas se till att fartyget är sjövärdigt enligt 1 kap. 9 §.

      Under resan skall befälhavaren vaka över att fartyget hålls i sjövärdigt skick efter vad som nu sagts.

      Om fel eller brist i sjövärdigheten inte kan avhjälpas genast, skall befälhavaren omedelbart underrätta redaren eller den som i redarens ställe har befattning med fartyget."

    • 6 kap. 2 §: "Befälhavaren skall se till att fartyget framförs och handhas på ett sätt som är förenligt med gott sjömanskap.

      Han skall känna till de påbud och föreskrifter om sjöfarten som gäller för de farvatten som fartyget skall trafikera och på de orter som det skall anlöpa."

  • Krav på passageraren:

    • 15 kap. 9 § "Passageraren är skyldig att följa föreskrifter om ordning och säkerhet under resan."

  • Krav på skeppsdagbok:
    • 18 kap. 1 §: "På ett handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 20 ska, när fartyget hålls i drift, en skeppsdagbok föras och, om fartyget är maskindrivet eller försett med hjälpmaskin, en maskindagbok."

Fartygssäkerhetslagen (2003:364) innehåller bland annat:

• • Definition av passagerarfartyg:

    • 1 kap. 3 §:  "Med passagerarfartyg avses i denna lag fartyg som medför fler än tolv passagerare. Som passagerare räknas varje person ombord utom

      • befälhavaren,
      • övriga ombordanställda,
      • andra som befinner sig ombord på grund av arbete för fartygets räkning eller i offentlig tjänsteförrättning som gäller fartyget eller den verksamhet som bedrivs med fartyget,
      • bärgare eller bärgares medhjälpare som följer med fartyget sedan detta drabbats av sjöolycka,
      • personer som förs in till hamn efter att ha räddats ur sjönöd, och
      • barn som inte har fyllt ett år."
  • Även här krav på sjövärdighet:

    • 2 kap. 1 §: "Ett fartyg är sjövärdigt bara om det är så konstruerat, byggt, utrustat och hållet i stånd att det med hänsyn till sitt ändamål och den fart som det används i eller avses att användas i ger betryggande säkerhet mot sjöolyckor."
      

  • Krav på lastning och lossning:

    • 2 kap. 2 §: "Ett fartyg får inte vara så lastat eller barlastat att dess stabilitet eller bärighet äventyras eller att säkerheten för fartyget eller de ombordvarande sätts i fara på annat sätt. Lastning och lossning får inte ske så att säkerheten för fartyget eller de ombordvarande äventyras."
      

  • Krav på olika certifikat och dokument:

    • 2 kap. 3 §: "Ett fartyg ska ha de certifikat som anges i denna lag eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen."

    • 1 kap 4 § nämner fartcertifikat, passagerarfartygscertifikat, fribordscertifikat,

      certifikat/dokument om godkänd säkerhetsorganisation, sjöarbetscertifikat, försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen, certifikat om utbildning av sjöpersonal samt sjöarbetscertifikat för fiskefartyg.

  • Krav på att befälhavaren säkerställer förtrogenhetsutbildning:

    • 2 kap. 6 §: "När en ombordanställd tillträder sin befattning ombord, ska befälhavaren se till att han eller hon får behövlig kännedom om
      1. fartyget, 2. grundläggande säkerhetsbestämmelser, 3. bestämmelser till skydd mot förorening från fartyg, 4. åtgärder vid sjöolycka, och 5. bestämmelser om hantering av fartygets barlastvatten och sediment från sådant vatten."

  • Krav på fribordsmärkning (se Plimsollmärke ovan):
    • 3 kap. 4 §: "För ett fartyg som har ett skrov med en största längd av minst 15 meter och som är ett fiskefartyg eller befordrar passagerare eller gods ska Transportstyrelsen fastställa fartygets minsta tillåtna fribord. Detta gäller dock inte fritidsfartyg."

    • 3 kap. 5 §: "Varje fartyg för vilket minsta tillåtna fribord har fastställts skall på vardera sidan ha fribordsmärken som visar minsta tillåtna fribord."

Förordningar:

Sjötrafikförordningen (1986:300) innehåller bland annat:

• • Lydelse att COLREG gäller i Sverige:

    • 1 kap. 2 §: "För sjötrafik inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon tillämpas, om inte annat anges i 3 §, den i London den 20 oktober 1972 avslutade konventionen om internationella regler till förhindrande av kollisioner till sjöss (de internationella sjövägsreglerna) med de ändringar som beslutades av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) ..."

  • Bemyndigande till Transportstyrelsen att meddela föreskrifter gällande sjösäkerhet:

    • 2 kap. 1 §: "Transportstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till sjösäkerheten när fartyg förs i Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon.

      Transportstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till sjösäkerheten när svenska fartyg förs utanför Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon. Dessa föreskrifter ska dock inte tillämpas om de strider mot tillämplig lag i främmande stat."

Fartygssäkerhetsförordning (2003:438) innehåller bland annat:

• • Referens till Fartygssäkerhetslagen (se ovan):
    • 1 kap. 1 §: "Denna förordning innehåller föreskrifter i anslutning till fartygssäkerhetslagen (2003:364)."
  • Definition av Fartområden:

    • 1 kap. 3 §: "Följande fartområden ska finnas.

      
      

      Fartområde A: Ett fartområde utanför områdena B, C, D och E.

      
      

      Fartområde B: Ett fartområde utanför områdena C, D och E och som vid medelvattenstånd sträcker sig högst 20 nautiska mil från strandlinjen.

      
      

      Fartområde C: Ett fartområde i förekommande fall utanför områdena D och E där sannolikheten för en signifikant våghöjd som överstiger 2,5 meter är mindre än 10 procent under en ettårsperiod för åretrunttrafik eller under en begränsad period av året för trafik endast under den perioden. Området får vid medelvattenstånd inte sträcka sig längre än 5 nautiska mil från strandlinjen.

      
      

      Fartområde D: Ett fartområde där sannolikheten för en signifikant våghöjd som överstiger 1,5 meter är mindre än 10 procent under en ettårsperiod för åretrunttrafik eller under en begränsad period av året för trafik endast under den perioden. Området får vid medelvattenstånd inte sträcka sig längre än 3 nautiska mil från strandlinjen.

      
      

      Fartområde E: Ett fartområde som omfattar hamnar, floder, kanaler, insjöar och de områden i skärgård som erbjuder sjölä från påverkan av vågor från öppna havet samt skärgårdar i Vänern och Vättern. Området omfattar även skyddade fjärdar där den signifikanta våghöjden inte överstiger 0,5 meter under mer än 10 procent av en ettårsperiod. Under perioden den 1 juni till och med den 31 augusti ingår öppna passager i ett i övrigt skyddat skärgårdsområde. Passagens oskyddade sträcka får inte vara större än en distansminut och den signifikanta våghöjden får inte överstiga 0,5 meter under mer än 10 procent av den perioden."

  • Krav på förtrogenhetsutbildning:
    • 4 kap. 3 § "All sjöpersonal ska före påmönstring ha fullgjort godkänd förtrogenhetsutbildning."
  • Krav på basic safety:
    • 4 kap. 4 §: "All sjöpersonal som ingår i fartygets säkerhetsbesättning [...] skall ha fullgjort godkänd utbildning i grundläggande säkerhet (basic safety) och ha tillräckliga språkkunskaper för att kunna förstå och vidarebefordra säkerhetsinformation."
  • Krav på läkarintyg för sjöfolk:
    • 4 kap. 18 §: "Besättningsmedlemmarna på handelsfartyg, traditionsfartyg och fiskefartyg ska uppfylla de krav på syn och hörsel som anges i Transportstyrelsens föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen (1979:38) om läkarintyg för sjöfolk."

Förordning (1994:1162) om skeppsmätning innehåller bland annat:

• • Definition av brutto- och nettodräktighet:

    • 1 kap. 1 §: "Med bruttodräktighet avses ett jämförelsetal baserat på ett fartygs totala inneslutna volym och med nettodräktighet avses ett jämförelsetal baserat bland annat på dess nyttiga volym, fastställt enligt reglerna i bilaga 1 till 1969 års internationella skeppsmätningskonvention. För fartyg vars längd enligt definitionen i artikel 2 i skeppsmätningskonventionen understiger 24 meter skall dock nettodräktigheten utgöra 30 procent av bruttodräktigheten."

  • Vilka som har mätningsplikt:

    • 1 kap. 4 §: "Ett svenskt fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter och som inte har undantagits från registreringsplikt […] om registrering av båtar ska mätas.

      Första stycket gäller inte fritidsfartyg som uteslutande används för fritidsändamål och som har en största skrovlängd som inte överstiger 24 meter."

Föreskrifter:

Alla länkar nedan går till konsoliderad version, dvs den senaste versionen inklusive tidigare ändringar.

Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:44) innehåller bland annat:

• • Den svenska översättningen av COLREG (dock ej Del F som avser IMO:s kontroller).
  • Bilaga 2 innehåller tillägg till och undantag från de internationella reglerna, bland annat:

    • Dagersignal för backning av fartyg inom ett hamnområde eller på en redd.

    • Att fartyg med en längd under 12 meter inte behöver visa signalfigurer.

    • Att fartygsljus eller signalfigurer inte behöver inte visas på fartyg till ankars i båthamn eller annan plats som är skyddad från trafiksäkerhetssynpunkt.

    • Regler kring linfärjor, blå blixtljus vid brådskande tjänsteutövning, gult blixtljus för ubåtar m.m.

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om navigationssäkerhet och navigationsutrustning (TSFS 2011:2) innehåller bland annat:

• • Svensk översättning av SOLAS kapitel V.
  • Resplankrav/Navigationssäkerhet:
    • 2 kap. 1 §: "Innan en sjöresa börjar ska befälhavaren göra en resplan med hjälp av relevanta sjökort och nautiska publikationer."
  • Utrustningskrav, exempelvis gällande 9 GHz-radar (X-band):

    • 3 kap. 6 §: "Passagerarfartyg, oavsett storlek, och alla andra fartyg med brutto- dräktighet om 20 eller mer ska, utöver kraven i 5 §, vara utrustade med en 9 GHz-radar eller annat medel för att fastställa och visa avstånd och bäring till radartranspondrar (t.ex. RACON och SART), andra ytfartyg, hinder, bojar, kustlinjer och navigationsreferenser. Detta krav gäller inte för ut- ländska lastfartyg med en bruttodräktighet under 300 och inte heller för fartyg som endast går i trafik i hamnar, floder, kanaler och mindre insjöar inom fartområde E."

Transportstyrelsens föreskrifter om vakthållning, "Bryggkungörelsen" (TSFS 2012:67) innehåller bland annat:

• • Svensk implementering av STCW (se ovan) kapitel 8 om "Watchkeeping".
  • Allmänt om vakthållning:

    • 2 kap. 1 §: "Befälhavaren ska organisera en ändamålsenlig, effektiv och säker vakthållning. Under befälhavarens ledning är vakthavande befäl på bryggan ansvarigt för att fartyget framförs på ett säkert sätt ..."

  • Krav på reseplanering:
    • 4 kap. 6 §: "Innan en resa påbörjas ska fartygets befälhavare säkerställa att den avsedda rutten från avgångshamn till första anlöpshamn har planerats med hjälp av korrekta och lämpliga sjökort och andra nautiska publikationer, nödvändiga för den avsedda resan. Sjökorten och de nautiska publika- tionerna ska innehålla fullständig och uppdaterad information om de navigeringsbegränsningar och faror, som är förutsägbara och relevanta för fartygets säkra framförande."

  • Vakthavande befäls navigatoriska arbetsuppgifter och ansvar:

    • 4 kap. 19-33 §§

Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsorganisation på rederier och fartyg som inte omfattas av förordning (EG) nr 336/2006 (TSFS 2009:1) innehåller bland annat:

• • Att ISM-koden, del A, även skall gälla svenska fartyg och rederier inom Sveriges sjöterritorium, alltså inte enbart SOLAS-fartyg:
    

    • 7 §: Rederier och fartyg som omfattas av dessa föreskrifter ska uppfylla bilaga 1 till förordning (EG) 336/2006 (del A i ISM-koden) om inte annat sägs...

  • Krav på en säkerhetshandbok, Safety Management System (SMS):

    • Bilaga 1, punkt 1: "Alla rederier ska utarbeta, genomföra och upprätthålla en skriftlig säkerhetshandbok för rutiner till sjöss och i land."

    • Bilaga 1, punkt 2: "Handboken ska som minst innehålla: säkerhets- och miljöskyddsförklaring, ägarförhållanden, säkerhets- och miljöansvarig, ansvar och befogenheter, kompetens och utbildning, checklistor för driftsrutiner, nödrutiner och övningar,  rederiets utvärdering av säkerhetssystemet och uppföljning av olyckor och tillbud, underhåll samt dokumentation.

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fartyg i nationell sjöfart. (TSFS 2017:26) innehåller bland annat:

• • Hur fartyg ska vara utformade, utrustade, lastade, underhållna, kontrollerade och dokumenterade, samt hur det systematiska sjösäkerhets-  och arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Reglerna är numera funktionsbaserade och anger vad som ska uppnås (exempelvis "samtliga ombordvarande ska på ett säkert sätt kunna överge fartyget") men inte i detalj hur det ska uppnås. De allmänna råden beskriver hur en regel kan uppnås.

  • Att man skall kunna verifiera sina lösningar:

    • 1 kap. 14 §: Överensstämmelse med tillämpliga krav verifieras enligt någon av följande punkter eller genom en kombination av dessa:

      1. Ett etablerat och sammanhållet regelverk eller en vedertagen teknisk standard.

      2. Jämförande analys eller riskanalys i enlighet med etablerade veten- skapliga metoder.

      3. Empiriska data.
    • Verifiering enligt första stycket behöver inte göras i den utsträckning och i de delar som en behörig myndighet eller organisation sedan tidigare har utfärdat ett relevant godkännande för den avsedda användningen som visar att en säkerhetsnivå som är likvärdig med dessa föreskrifter uppnås. (Styrmärket: se t.ex. SJÖFS 1996:6 [upphävd genom 2004:30] och SJÖFS 2004:30 [ersatt av TSFS 2017:26, se SJÖFS 2017:22 för stycken som upphört])
  • Att Egenkontrollintyg skall vara synligt för passagerarna:
    • 1 kap. 30 §: "För fartyg som används till att transportera passagerare ska egenkontrollintyget vara väl synligt för passagerarna."
      

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om arbetsmiljö på fartyg (TSFS 2019:56) innehåller bland annat:

• • Vilka regelverk som gäller för en rad olika situationer ombord - ett givet ställe att börja på för att hitta vidare inom arbetsmiljörelaterade frågor:

    • 2 kap. Arbetsmiljöverkets föreskrifter [ett urval]: ensamarbete, vibrationer, buller, Systematiskt arbetsmiljöarbete, organisatorisk och social arbetsmiljö, Åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön ...

  • Bilaga 2. Riskfyllda arbetsuppgifter som är förbjudna för minderåriga.

Det finns många fler, för sjöfarten, relevanta föreskrifter från Transportstyrelsen gällande bland annat prejning, sjösäkerhetsanordningar, utmärkning med sjövägsmärken m.m. Se 'Sjötrafikföreskrifter m.m.' (sid 11) av Hugo Tiberg och Mattias Widlund för mer information.